Ernst Wigforss tar hit gillesocialismen

Gillesocialismen, eller socialdemokratins syndikalistiska gren som den också kallas, har länge stått i skuggan av marxismen i det socialdemokratiska idéarvet. På senare år har den dock uppvärderats i böcker som Sten O. Karlssons Det intelligenta samhället. Från början en engelsk strömning, förmedlades den in i den svenska socialdemokratin främst av den blivande finansministern Ernst Wigforss, och inspirerade bland annat till en rad socialdemokratiska företag, som Kooperativa förbundet, Folksam och Fonus.

Henrik Menander översätter "Internationalen"

Arbetarrörelsens mest sjungna sång fick sin svenska text av Henrik Menander, en korkskärare som kommit i kontakt med socialismen under sina gesällfärder på kontinenten. Menander blev först känd för texten till "Arbetets söner", som han skrev 1885, på melodin "Vindarnas kör". Melodin var allmänt känd från folkskolan, och sången spred sig fort. (Den ursprungliga texten skrevs av P.D.A. Atterbom, som antagligen fortfarande roterar i graven, med tanke på att Menanders text idag är betydligt mer känd.)

"Internationalen" översatte han nästan två decennier senare, 1902. Dess bildspråk var tänkt att appellera till de mer radikala inom arbetarrörelsen, medan "Arbetets söner" var de mer reformistiskt inriktades favorit. Idag sjunger vi oftast bara två verser vid våra möten. Därför är det smått roande och chockerande att läsa hela. Notera i synnerhet de borgerliga ledarsidornas favoritvers, nummer fyra.

Stefan Sundström besjunger 1900-talet

I denna mäktiga exposé över det förra seklet i Europa [Spotify] är Stefan Sundström ganska svartsynt. Hoppet om att de fattiga skulle kunna ta makten förfelades för det mesta. Men några ljuspunkter fanns likväl:

Sverige var det mera lagom, jag tror jag tycker det är bra
Överklassen tvangs att dila med sossedemokraterna
Om ni ger fan i våra företag så får ni bättre lön
Slipper ta av er mössan, ni slipper stryk och morgonbön
Folk fick det bättre ställt än nånsin, genom detta stilleståndsavtal
Så länge borgarna var rädda och det var nittonhundratal

Samtidigt oroas Sundström mot slutet för att "direktör Svanhagen" kanske är på väg att vinna på mållinjen ändå. Låt oss jämna ut oddsen ordentligt den 19 september!

Hela texten finns här.

Kvarteret Korpen

Internet är fantastiskt! Vi vet inte vem, men någon har lagt upp hela Bo Widerbergs Kvarteret Korpen (1963) på YouTube. Bara att titta!

Filmen handlar om Anders, en ung man som drömmer om att bli författare, som bor i Malmö tillsammans med sin hårt arbetande mamma och sin försupne far. Från ett arbetarrörelseperspektiv understryker filmen framförallt kvinnornas roll i det fördolda. Det var kanske männen som strejkade, men det var kvinnorna som fick förklara för barnen varför det inte fanns mat på bordet. Ganska förvånande, om man tänker på att vem som har regisserat.

Kooperativa Förbundet grundas 1899

Från Wikipedia:

4 september 1899 samlades 44 representanter från 41 föreningar till en tre dagar lång "allmän kooperativ kongress" i Stockholm. Det skedde efter en inbjudan av de kooperativa föreningarna Pan i Malmö, Fram i Göteborg och AB Arbetarnas konsumtionsförening. Föreningarna hade tillsammans vid denna tid 8 900 medlemmar. 5 september 5 september 1899 på initiativ av G.H. von Koch. Det första mötet ägde rum på restaurangen Gamla Runan som låg vid Brunkebergstorg.

Efter de första trevande decennierna inleddes under 1930-talet en stark expansion under Albin Johanssons ledning. Under förkrigstiden var det svårt att låna pengar på kreditmarknaden men då förbundet förfogade över medlemmarnas insatser skapades möjligheter till antingen förvärv av fabriksfastigheter eller byggandet av egna fabriker. Redan 1921 startade KF den första egna fabriken, Margarinfabriken i Norrköping, vilket bidrog till att KF kunde pressa ner marknadspriset på margarin. Tillverkning av varor under egna varumärken blev en nödvändig åtgärd genom att KF kom att utsättas för leveransblockader från viktiga leverantörer.

[...]

Genom att KF ökade marknadsutbudet med egen produktion kom allt fler varor att sjunka i pris för konsumenterna. Sverige liksom andra länder utanför Sverige var under mellankrigstiden mycket slutna ekonomier. Inhemsk produktion skyddades med restriktioner som tariffer och skyddstullar. Varupriserna hölls uppe av nationella och internationella truster. Under 1930-talet var KF det viktigaste affärsdrivande företaget i Sverige både som arbetsgivare och i detaljhandelsleden.

La Jeune Garde

Dags för musik igen! Eduardo från Demos (S-studenter i Växjö) rekommenderar denna kampsång. "La jeune garde", det unga gardet, var från början det franska socialistpartiets ungdomsförbund. Idag sjungs sången över hela arbetarrörelsen, från syndikalister till socialdemokrater. Texten hittar ni här.

Gunnar Myrdal löser det amerikanska dilemmat

Okej, "löser" är definitivt att överdriva. Rasismen och rassegregationen har förblivit ett problem i USA. Likväl har landet gjort stora framsteg, och Myrdals bok An American Dilemma (1944), var en viktig startpunkt för de processer som så småningom utmynnade i medborgarrättsrörelsen på sextiotalet.

Myrdals utgångspunkt var att den amerikanska rasismen utgjorde en motsägelse i vad han kallade "the american creed" - idealen om frihet, jämlikhet, mångfald och att alla människor ska behandlas "fair" - och att rasintegration var nödvändig för att läka de spänningar som denna fientlighet hade skapat. Detta är en tankefigur som har återkommit i Barack Obamas retorik om den amerikanska historien som ett motsägelsefullt medvetandes kamp med sig självt.

Myrdals verk är en av få internationella samhällsvetenskapliga klassiker skriven av en svensk. Och den citerades i amerikanska högsta domstolens dom i fallet Brown vs. Board of Education, som fastslog att segregerade skolor var i strid med konstitutionen och därmed olagligt.

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har en sida tillägnad boken.

Sveriges första fackförening grundas

Boktryckarkonsten må ha kommit sent till Sverige, men yrkets utövare var desto snabbare när det gällde att organisera sig. 1846 bildade man Sveriges första fackförening i Stockholm, och 1887 bildades Svenska typografförbundet, Sveriges äldsta fackförbund.

Hos Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek finns en sida till minne av denna förenings första protokoll, tillsammans med lite av förhistorien. Hur är det de säger... även en stor politisk rörelse börjar med ett mötesprotokoll.

The Grapes of Wrath (1939/40)

John Steinbecks roman och den närapå följande filmatiseringen hör alltjämt till de främsta och mest inflytelserika konstnärliga prestationerna när det kommer till att uppmana till indignation över fattigdom och misär. Dess huvudperson Tom Joad, har fått närmast mytologisk status som populärkulturell referens - mest berömd kanske i Bruce Springsteens sång och album The Ghost of Tom Joad (1995).

I sin informativa recension av filmen anmärker Roger Ebert att det är märkligt att det var två uttalat konservativa herrar som kom att göra film av den. Och de var mycket riktigt oroliga, eftersom "redbaiting" var populärt redan på den tiden. Producenten Zuckerman sände därför två män till Oklahoma för att undersöka levnadsförhållandena, och fann att, jo, "Okies" hade det verkligen så miserabelt som beskrivs i boken. På det sättet kunde de legitimera sin film med att den bara förmedlade fakta och inte var kommunistpropaganda.

Vilket så klart inte hindrar att såväl boken som filmen är en lysande syndapredikan om världens orättvisor, med starka bibliska övertoner om att Guds (eller de fattigas) straffdom en dag ska komma, och rättvisa ska skipas.

Klippet ovan är från en av filmens slutscener, när Tom (spelad av Henry Fonda), tvingad att gå under jorden eftersom han har dödat en man, förklarar att han ändå ska finnas med dem i anden, och verka i det tysta, i rörelser för sociala reformer Lysande!

Gunnar Adler-Karlsson formulerar funktionssocialismen

Finns det en specifikt socialdemokratisk samhällsteori? Den frågan har återkommit på tapeten i diskussionen av Sheri Bermans böcker och återuppväckandet av arvet efter Karl Polyani.

Om det finns en svensk socialdemokratisk ideologi, så ligger det nära till hand att peka ut just funktionssocialismen som en sådan. Läran har funnits med i socialdemokratiska partiets arsenal sedan vi bildade våra första regeringar på 1920-talet, då Nils Karleby, inspirerad av juristerna Vilhelm Lundstedt och Östen Undén, formulerade tankar om att det viktiga inte var att överföra allt ägande till staten, utan att försöka få kontroll över vissa konsekvenser av ägandet och den makt som ägarna hade.

Det var Gunnar Adler-Karlsson som gav idéerna deras mest pregnanta formulering, och läran dess namn, i boken Funktionssocialism: ett alternativ till kommunism och kapitalism (1967).

Den grundläggande principen är lika enkel som genial: om man analyserar äganderättsbegreppet som en serie av funktioner - produktionsbeslut, investeringsbeslut, beslut om löner - visar det sig att man utan att göra anspråk på hela ägandet (vilket var vad "socialisering" hade betytt tidigare), kan man välja att socialisera vissa av dessa, samtidigt som man lämnar vissa kvar, som sporrar en god utveckling i ekonomin, och genomför en socialisering steg för steg, i det tysta, närmast bakom ryggen på kapitalägarna.

Det talas idag ofta om att socialdemokraterna behöver hitta tillbaka till sina rötter. Kanske är detta en av dem som skulle vara tjänliga än idag?

Sheri Berman skriver The Social Democratic Moment

Okej, det är mest för att den blir en så bra vits på vårt eget namn... Egentligen är det väl Sheri Bermans andra bok, The Primacy of Politics, som i realiteten varit den vi och andra har läst. Det "ögonblick" som Berman talar om är för övrigt 1920-talet. I baksidestexten står det:

Even though German and Swedish Social Democrats belonged to the same transnational political movement and faced similar political and social conditions in their respective countries before and after World War I, they responded very differently to the challenges of democratization and the Great Depression--with crucial consequences for the fates of their countries and the world at large.

Visst förtjänar dessa böcker en plats här också för sitt innehåll. Jämte titlar som Wilson/Picketts Jämlikhetsanden och Nilsson/Nyströms Reformismens möjligheter och Den sociala demokratins andra århundrade, har den spelat en viktig roll för att gjuta lite intellektuellt självförtroende i vår rörelse igen, påminna oss om det vi åstadkommit och visa att visionerna fortfarande har giltighet och att det finns förutsättningar att genomföra dem.Vi rekommenderar dem till er själva och edra vänner!

Skattefria Anderssson - Del 4 av 4

Att socialdemokraterna samarbetar med allehanda underhållningskändisar går långt tillbaka. 1954 spelade Stig Järrel, en av tidens mest kända skådespelare, titelrollen i valfilmen Skattefria Andersson, mannen som vill "stå på egna ben". Många enskildheter har förändrats sedan 1950-talet. Vi tilltalar till exempel inte varandra med titel och efternamn längre, och röker sällan inomhus. Men argumentet att även medelklassen tjänar på en väl utbyggd välfärdsstat har inte förlorat ett spår av aktualitet.

I denna sista del vaknar Andersson till sist upp från sin skattefria mardröm, och inser till slut att det är samverkan som är the way to go!

Vill ni läsa mer om filmen rekommenderar vi antologin Medier och politik - Om arbetarrörelsens mediestrategier och mediepolitik (red. Mats Jönsson och Pelle Snickars). Där medföljer den på DVD.

Skattefria Anderssson - Del 3 av 4

Att socialdemokraterna samarbetar med allehanda underhållningskändisar går långt tillbaka. 1954 spelade Stig Järrel, en av tidens mest kända skådespelare, titelrollen i valfilmen Skattefria Andersson, mannen som vill "stå på egna ben". Många enskildheter har förändrats sedan 1950-talet. Vi tilltalar till exempel inte varandra med titel och efternamn längre, och röker sällan inomhus. Men argumentet att även medelklassen tjänar på en väl utbyggd välfärdsstat har inte förlorat ett spår av aktualitet.

I denna tredje del får Andersson lov att sätta sina barn i privatskola och ta hand om sina gamla föräldrar. Tillvaron utanför samhället börjar te sig alltmer påfrestande...

Vill ni läsa mer om filmen rekommenderar vi antologin Medier och politik - Om arbetarrörelsens mediestrategier och mediepolitik (red. Mats Jönsson och Pelle Snickars). Där medföljer den på DVD.

Skattefria Anderssson - Del 2 av 4

Att socialdemokraterna samarbetar med allehanda underhållningskändisar går långt tillbaka. 1954 spelade Stig Järrel, en av tidens mest kända skådespelare, titelrollen i valfilmen Skattefria Andersson, mannen som vill "stå på egna ben". Många enskildheter har förändrats sedan 1950-talet. Vi tilltalar till exempel inte varandra med titel och efternamn längre, och röker sällan inomhus. Men argumentet att även medelklassen tjänar på en väl utbyggd välfärdsstat har inte förlorat ett spår av aktualitet.

I denna andra del får Andersson möta de första nackdelarna med att leva ett skattefritt liv.

Vill ni läsa mer om filmen rekommenderar vi antologin Medier och politik - Om arbetarrörelsens mediestrategier och mediepolitik (red. Mats Jönsson och Pelle Snickars). Där medföljer den på DVD.

Skattefria Anderssson - Del 1 av 4

Att socialdemokraterna samarbetar med allehanda underhållningskändisar går långt tillbaka. 1954 spelade Stig Järrel, en av tidens mest kända skådespelare, titelrollen i valfilmen Skattefria Andersson, mannen som vill "stå på egna ben". Många enskildheter har förändrats sedan 1950-talet. Vi tilltalar till exempel inte varandra med titel och efternamn längre, och röker sällan inomhus. Men argumentet att även medelklassen tjänar på en väl utbyggd välfärdsstat har inte förlorat ett spår av aktualitet.

Från början hade vi tänkt korta filmen, men den är så bra att vi tar hela i fyra delar istället. I denna första del möter vi Andersson, villaägare, bilförare och familjefar som kämpar hårt för att få pengarna att räcka till. "Om man nu bara inte behövde betala all denna skatt..." Hans granne socialdemokraten försöker få honom på bättre tankar, men Andersson är styvnackad: "Skatterna kan sänkas mycket mer än du tror!"

Vill ni läsa mer om filmen rekommenderar vi antologin Medier och politik - Om arbetarrörelsens mediestrategier och mediepolitik (red. Mats Jönsson och Pelle Snickars). Där medföljer den på DVD.

Det bästa socialdemokratiska ögonblicket: Därför är jag demokratisk socialist

Vi kan inte påstå att vi är förvånade över segraren i omröstningen om det bästa socialdemokratiska ögonblicket. Palmes kärnfulla replik på Torbjörn Fälldins fråga om varför han är demokratisk socialist står sig alltjämt som ideologiskt statement, som sammanfattning av socialdemokratisk historieuppfattning eller, om man så vill, som trosbekännelse.

Anförandet är också så skickligt uppbyggt att man kan fråga sig om det verkligen är så improviserat som sammanhanget antyder.

[Edit: På hemsidan Olof Palmes arkiv återfinns följande upplysningar:

En del spontana uttalanden som blivit berömda finns därför inte med i manuskriptet till talen: t.ex. “Satans mördare” och “Diktaturens kreatur” från 1975. Andra uttalanden som vid framförandet föreföll vara helt spontana visar sig i arkivmaterialet varit väl förberedda. Ett sådant exempel är från partiledardebatten i TV den 17 september 1982, när Olof Palme på Thorbjörn Fälldins envist upprepade påstående: “Erkänn att du är socialist Olof Palme!” svarade: “Jag är en demokratisk socialist med stolthet och med glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen, när jag for runt och såg en på sätt och vis ännu mer förnedrande fattigdom i Förenta Staterna, när jag som ung kom öga mot öga med kommunisternas ofrihet och förtryck och människoförföljelse i kommuniststaterna. När jag kom till nazisternas koncentrationsläger och såg dödslistorna på socialdemokrater och fackföreningsmän…”. I underlagsmaterialet till slutdebatten återfanns uttalandet som utkast “Jag är socialist - och stolt över det” daterat den 15 september 1982 av en av Palmes nära medarbetare: KL (Kjell Larsson).

]

Palme använder anaforer, upprepningar och rytm och gör steg för steg sina motståndare allt mindre, och deras försök att använda ordet socialist i nedsättande mening görs till en ren småaktighet från felfinnare som aldrig förmått staka ut någon egen vision. För, när allt kommer omkring, vad är egentligen Fälldin? Och vad är egentligen Reinfeldt?

Vi avnjuter den en gång till: